Gryning över en äng med kala träd och lågt solljus, en plats för en promenad.

Rörelse · Fallprevention · Kunskap

D-vitamin förebygger inte fall – det här gör det

Vad forskningen säger, och en minimidos av rörelse för dig över 50 och dina anhöriga

Varje år vårdas knappt 69 000 människor på sjukhus efter en fallolycka. De flesta är över 65. Många tänker först på D-vitamin, men en stor ny översikt visar att tillskott knappt minskar fallen. Det som faktiskt hjälper är ofta enklare, och går att börja med i dag.

Varför fall är en så stor fråga

Ett fall kan låta som en olyckshändelse som bara råkar hända. Men siffrorna visar något annat. Enligt Socialstyrelsens statistik för 2025, som publicerades i oktober 2026, var fallolyckor den vanligaste orsaken till att människor behövde sluten vård efter en olycka. Knappt 69 000 personer vårdades efter ett fall under året. Av dem var 79 procent 65 år eller äldre. Bland personer över 80 år var hela 91 procent av olyckshändelserna fallolyckor.

Bakom varje siffra finns en människa som kanske aldrig riktigt återfår tryggheten. Ett fall kan ge ett brutet lårben, men också rädsla, minskad rörelse och ett liv som blir mindre. Därför är det så viktigt att satsa på det som verkligen fungerar.

D-vitamin: därför trodde vi att det skulle hjälpa

Tanken är lätt att förstå. D-vitamin behövs för skelettet och musklerna, och många äldre har lågt värde, särskilt på vintern i Sverige. Då låg det nära till hands att tro att tillskott skulle ge starkare skelett och färre fall. Under många år har D-vitamin och kalcium därför delats ut nästan som en självklar försäkring.

Men när forskare i stället mäter vad som händer i välgjorda studier ser bilden annorlunda ut.

Vad forskningen visar

I år publicerade British Medical Journal (BMJ) en systematisk översikt av 69 randomiserade studier med sammanlagt 153 902 deltagare. Slutsatsen var att kalcium, D-vitamin eller de två i kombination gav liten eller ingen nytta för att förebygga benbrott och fall. För D-vitamin ensamt var risken för benbrott i princip oförändrad (riskkvot 1,00), och det var en slutsats med hög tillförlitlighet. Kalcium och D-vitamin tillsammans gav en mycket liten minskning av benbrott (riskkvot 0,91), men forskarna bedömde att nyttan i praktiken var liten eller obefintlig.

Det är inte första gången vi ser det. Redan Cochranes stora översikt från 2012 fann att D-vitamin inte minskade antalet fall (rate ratio 1,00). Den noterade samtidigt att det möjligen kan hjälpa personer som har låga D-vitaminvärden från början.

Att tillskott inte förebygger fall är inte detsamma som att D-vitamin är onödigt för alla.

Viktiga förbehåll

  • Vid brist eller på läkares ordination. Om du har fått en D-vitaminbrist konstaterad med blodprov, eller om din läkare har ordinerat D-vitamin eller kalcium, till exempel vid osteoporos, ska du fortsätta ta det. Studierna handlar om vad tillskott gör för dig som annars är frisk, inte om behandling av en diagnostiserad brist.
  • Personer med hög risk är sämre studerade. De flesta deltagarna i BMJ-översikten bodde hemma (87 procent) och hade inte särskilt hög risk för fall eller benbrott (73 procent). Om du bor på ett äldreboende eller har haft flera fall är underlaget för just dig mer begränsat.
  • Prata med din läkare. Fråga om du är osäker. Sluta aldrig med ett ordinerat läkemedel eller tillskott på egen hand.

Det som faktiskt minskar fallen: träning

Här är beviset betydligt starkare. Cochrane-översikten från 2019 sammanställde 108 randomiserade studier med drygt 23 000 äldre personer som bor hemma. Träning minskade antalet fall med 23 procent och antalet personer som föll minst en gång med 15 procent. Båda resultaten har hög tillförlitlighet.

Översiktens exempelräkning är lätt att ta till sig. Av 1 000 personer som följs under ett år skulle träning innebära ungefär 195 färre fall och 72 färre personer som faller.

  • Balans- och funktionsträning minskade fallen med 24 procent (hög tillförlitlighet).
  • Flera typer av träning i kombination, oftast balans plus styrka, minskade fallen med 34 procent (måttlig tillförlitlighet).
  • Tai chi kan minska fallen med 19 procent, men tillförlitligheten är låg.
  • Enbart promenader eller enbart styrketräning: för dem kunde forskarna inte säga säkert om det minskar antalet fall. Det betyder inte att de är dåliga för hälsan i övrigt, bara att beviset för just färre fall saknas.

Världsriktlinjerna för fallprevention från 2022, framtagna av en internationell expertgrupp, landar på samma ställe. Alla äldre bör få råd om fallprevention och fysisk aktivitet. De som har hög risk bör erbjudas en bred bedömning som leder till en individuell plan.

Minimidosen efter 50: gör så här i dag

Du behöver inte bli idrottare. Börja med dessa fyra delar, och ta det i den takt som känns säker för dig.

1. Gå omkring 7 000 steg om dagen

En stor sammanställning i The Lancet Public Health (2025) fann att sambanden mellan antal steg och hälsa planar ut vid ungefär 5 000–7 000 steg per dag. Jämfört med 2 000 steg hängde 7 000 steg ihop med till exempel 47 procent lägre risk att dö i förtid och 28 procent lägre risk för fall. För fall är tillförlitligheten dock mycket låg, och studierna gällde vuxna i alla åldrar, så se det som en bonus och inte som ett fallskydd i sig. Börja från dina egna steg i dag och lägg på lite i taget.

2. Stärk musklerna minst två dagar i veckan

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att vuxna över 65 gör muskelstärkande aktiviteter på måttlig eller hög intensitet minst två dagar i veckan, med övningar som tar de större muskelgrupperna. En observationsstudie sammanställd i British Journal of Sports Medicine (2022) fann att omkring 30–60 minuter styrketräning i veckan hängde ihop med lägre risk för förtida död och flera sjukdomar. Det visar ett samband, inte ett bevis på orsak, men budskapet är konkret: omkring 40 minuter i veckan, fördelat på några korta pass, är en rimlig måltavla. Tänk upp- och nedresning från en stol, tåhävningar vid bänken och att bära tunga kassar.

3. Träna balansen tre dagar i veckan

Folkhälsomyndigheten rekommenderar för äldre att kombinera balans, styrka och rörlighet tre eller fler dagar i veckan, för att bevara funktionen och förebygga fall. Det kan vara en tjugominuterspromenad där du också går på tå och häl, tai chi, eller en balansgrupp. Gör det gärna så att du vid behov kan ta stöd.

4. Prova 10-sekunderstestet på ett ben

Ett enkelt sätt att få en känsla för balansen. Stå på ett ben utan stöd i tio sekunder.

  • Stå nära en bänk eller en vägg som du kan nå, med bra skor eller barfota på ett stadigt golv, och gärna med någon i närheten.
  • Lyft ena foten så att du står på ett ben. Håll i tio sekunder. Testa sedan det andra benet.
  • Säkerhet först. Gör inte testet ensam om du är ostadig, yr, har haft fall eller vet att balansen är dålig. Avbryt om det blir ostadigt eller svindlande.

I en studie av 1 702 personer i åldern 51–75 år (British Journal of Sports Medicine, 2022) klarade ungefär var femte inte testet, och de hade högre risk att dö under uppföljningen. Det är en observation som visar ett samband, och inte ett medicinskt test eller en diagnos. Klarar du det inte är det ingen anledning till oro, men en bra signal att träna balansen och be en fysioterapeut om en individuell plan.

Ställ rätt fråga till vården: checklista för anhöriga

Är du anhörig till någon som har fallit, eller som du oroar dig för? Fall har nästan alltid flera orsaker, och då hjälper det att veta vad man kan be om. Ta gärna med listan till nästa vårdkontakt:

  • Läkemedelsgenomgång. "Kan vi få en genomgång av alla läkemedel? Finns det något som kan ge yrsel, trötthet eller blodtrycksfall?" Ändra ingenting själv, utan låt läkaren avgöra.
  • Syn. "När kontrollerades synen senast?" Fråga också om glasögonen fungerar i trappor och vid promenader utomhus.
  • Blodtryck vid uppresning. "Kan ni mäta blodtrycket både liggande och stående?" Yrsel när man reser sig kan vara en tydlig orsak till fall.
  • Hemmiljön. "Kan någon se över hemmet?" Lösa mattor, trösklar, dålig belysning och svåra trappor är vanliga fallfällor. En arbetsterapeut kan bedöma och föreslå förändringar eller hjälpmedel. I Cochrane-översikten från 2012 minskade hemanpassning fallen med 19 procent, och mest hos dem med hög risk.
  • Träning ordinerad av fysioterapeut. "Kan en fysioterapeut göra en bedömning och ta fram ett träningsprogram med balans och styrka som passar just henne eller honom?"
  • D-vitamin. "Har hen någon brist, eller behöver hen D-vitamin på ordination?" Låt läkaren avgöra.

Om någon har slagit i huvudet, har svår smärta eller inte kan stödja på benet efter ett fall: sök vård direkt via 1177 eller ring 112 vid akut fara.

Ett avslutande ord

Det finns en lockelse i att ett piller ska lösa problemet. För fall verkar det tyvärr inte fungera så. Men den goda nyheten är att det finns något som fungerar, och det ligger inom räckhåll: att röra sig, att stärka benen, att utmana balansen och att se över medicinerna, synen och hemmet. Det är aldrig för sent att börja. Börja gärna idag med tio sekunder på ett ben, med stöd inom räckhåll.

Källor

  1. Socialstyrelsen (2026-10-13). Statistik om skador och förgiftningar behandlade i sluten vård 2025.
  2. BMJ (2026). Calcium, vitamin D, or combined supplementation to prevent fractures and falls: systematic review and meta-analysis.
  3. Sherrington C m.fl. (2019). Exercise for preventing falls in older people living in the community. Cochrane Database of Systematic Reviews.
  4. Gillespie L D m.fl. (2012). Interventions for preventing falls in older people living in the community. Cochrane Database of Systematic Reviews.
  5. Montero-Odasso M m.fl. (2022). World guidelines for falls prevention and management for older adults: a global initiative. Age and Ageing.
  6. Ding D m.fl. (2025). Daily steps and health outcomes in adults: a systematic review and dose-response meta-analysis. The Lancet Public Health.
  7. Momma H m.fl. (2022). Muscle-strengthening activities are associated with lower risk and mortality in major non-communicable diseases. British Journal of Sports Medicine.
  8. Araujo C G m.fl. (2022). Successful 10-second one-legged stance performance predicts survival in middle-aged and older individuals. British Journal of Sports Medicine.
  9. Folkhälsomyndigheten (uppdaterad 2025-12-16). Riktlinjer och rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande.

Dag Isgör
Leg. sjukgymnast, Rehlabs
info@rehlabs.com

Artikeln innehåller ingen reklam och inga affiliatelänkar. Omslagsbilden är ett landskapsfoto ur Rehlabs bildarkiv. Texten är allmän kunskap och ersätter inte individuella råd från vården. Kontakta vården om du har fallit, känner dig yr eller är orolig för din hälsa.

Nyhetsbrevet

Följ med in i trädgården

Ett lugnt brev om hjärnan, ljuset, rörelsen och hälsosamt åldrande. Nya artiklar, hjälpmedel jag själv har testat och klarspråk om rehabilitering, ungefär en gång i månaden.

Du får ett mejl där du bekräftar din anmälan. Du kan avsluta när du vill. Läs vår integritetspolicy.

Nyhetsbrevet skickas med Mailchimp (Intuit Inc., USA), som hanterar utskicken åt Rehlabs. Mailchimps villkor.